Svårare att få stöd för viltskog

Vissa skogar har man därför att de ger något annat än virkesintäkter. Många skogsägare njuter av att kunna erbjuda husrum åt ett artrikt djurliv.

En nötskrika flyger upp och bryter tystnaden. Det är en fin höstförmiddag i början av oktober vid Långnästräsket i Larsmo. En dryg kilometer västerut tar havet vid och en kilometer österut passerar en av Larsmos frekventerade vandringsleder.
Boris Fagerholm guidar Skogsbruket i sin skog, som varit fredad inom Metso-programmet i tio år. Avtalet gick ut i januari 2016, men den har fått stå fredad också efter det. Fredningsavtalet omfattade totalt 5,1 hektar på tre olika ställen. 
Kring Långnästräsket finns två av de fem figurerna, två andra finns ute på en holme i skärgården och den sista präglas av stenig mark.
– Jag förlänger gärna avtalet om någon vill betala, men jag har förstått att anslagen har krympt. Det handlar inte om någon produktiv skogsmark, men det är en fin terräng att gå i och det finns ett rikt djurliv här, säger Fagerholm.
Han är mest stolt över att ha två fiskgjusebon i sin skog.
– Fiskgjusarna återvänder till samma ställe år efter år. På våren är det lätt att hitta dem när man hör deras skrik. Den här årstiden är det lugnt med djurlivet jämfört med våren.

SKOGENS KONUNG HÖR OSS

Nja, så lugnt är det inte, trots att vi inte hör mycket annat än spillkråkor och hackspettar. Vi kommer in på en älgstig, där klövarna trampat ner gräset så att det bildats ett smalt dike. En bit längre fram blir det torrare och där ligger en brunstgrop.
– Älgen kan inte vara så långt borta, klövavtrycken är färska, konstaterar Fagerholm och fortsätter längs stigen.
Våtmarken gör skäl för namnet. Det klafsar kring gummistövlarna. Några hundra meter längre bort stannar han och börjar titta uppåt.
– Fiskgjusebona finns uppe i två tallkronor någonstans här, men nu får jag inte syn på något av dem.
Som aktiv skogsbrukare värnar han både om virkesproduktionen och om den biologiska mångfalden i sina skogar.
– Förr, när jag var ute med pappa i skogen, skulle allt avverkas, varje grön kvist. Numera inser nog alla att det är bra att lämna kvar buskar och träd som skydd för djur.

KRYMPANDE STÖD FÖR MÅNGFALD

Skogsägare uppmanas allmänt att främja biologisk mångfald i sina skogar, men de statliga anslagen för miljöstöd har minskat på senare år. För att ta ett exempel beviljades 95 miljoner euro i olika Kemera-stöd 2011, medan anslagen för samma ändamål fem år senare sjunkit till 65 miljoner euro. För 2017 finns 56 miljoner euro i potten.
Också bland Metso-projekten är gallringen numera hårdare, eftersom anslagen minskat. Nya skyddsområden konkurrerar med gamla som ska förnyas.
Vilka stöd kan en skogsägare få för att utföra viltfrämjande åtgärder i sin skog?
– Det finns inga Kemera-stöd som uttryckligen beviljas för att gynna vilt, men man kan ta viltvård i beaktande inom Kemera-projekt, säger Jarkko Partanen, chef för finansiering och granskning på Finlands skogscentral.
Han hänvisar till paragraf 21 i Kemera-lagen, projekt för vård av skogsnaturen, och ger ett exempel. 
– I samband med vattenvårdsåtgärder kan man också förbättra livsmiljöer till exempel för vattenfågelungar. Våtmarker förbättrar vattenfåglars livsmiljöer, men på senare år har det utförts färre av den typens projekt på grund av att anslagen blivit mindre, medger han.
Höstens ansökningsomgång för vattenvårdsåtgärder och iståndsättning av värdefulla livsmiljöer pågick under två veckor. Ansökningsomgången avslutades den 6 oktober.
De djur, som stannat kvar vid Långnästräsket, förbereder sig på en ny vinter. Till våren återvänder sannolikt två fiskgjusepar, oberoende av hur anslagen i statsbudgeten fördelas. •

TEXT: JOHAN SVENLIN