Röjning är lättare med rätt teknik

Det är fredag morgon tidigt i september. Ett gäng herrar har samlats i en verkstad i Tjöck utanför Kristinestad för att få teoretisk undervisning i hur man använder sin röjsåg. Undervisningen ingår i en tvådagarskurs i skogsröjning som ordnats i samarbete mellan Yrkesakademin, Skogscentralen och Skogsägarna i Österbotten, med stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. 

Verkstaden är inrymd i en stor hall och kursdeltagarna har samlats i den bakre delen. Röjsågarna står lutade mot en kärra som deltagarna samlats kring medan de lyssnar på instruktionerna. I den främre delen av verkstaden hörs slamret från verkstadsarbetarnas maskiner. Ingen av deltagarna är nybörjare. De har egen skog som de röjer i, men den här kursen tar upp praktiska tips som underlättar arbetet i skogen. 
De som leder kursen är skogsmaskinsföretagare Peter Österåker och Anders Wikberg, projektrådgivare på Finlands skogscentral.
För att arbetet ska gå smidigt och kroppen inte ska belastas i onödan är det viktigt att selen, som röjsågen är fäst i, sitter rätt. Var och en får själv prova ut den rätta höjden för att vinkeln på röjsågen ska bli den bästa. Tomas Hammar från Närpes är pensionerad lärare och håller gärna till i skogen.
– Jag tycker om att röja. Det är bra att få lära sig hur man ställer in selen så att det går lättare, säger han.
Deltagarna får också en förevisning i hur man vässar sågklingans bett. Österåker visar hur man håller filen i rätt vinkel för bästa resultat och sedan får deltagarna själva prova. Instruktörerna hjälper till med goda råd och justerar vinkeln på filningen vid behov.
– Att lära sig rätt arbetsteknik handlar inte bara om att underlätta jobbet, utan också om arbetssäkerhet, säger Peter Österåker.

Kurser ordnas årligen

Den här kursen har åtta deltagare.
– Det kan inverka på deltagarantalet att kursen ordnas på vardagar när folk är på jobb. Och eftersom vi har kurser i skogsröjning varje år har en del skogsägare redan gått den, säger Wikberg.
Förutom i Kristinestad, har samma arrangörer ordnat röjningskurser i Vasa, Nykarleby och Kronoby i höst.
Pernilla Kvist, utbildningsplanerare vid Yrkesakademin i Österbotten i Vasa, berättar att kurser i skogsröjning har ordnats flera gånger per år de senaste åren, för det mesta både höst och vår. De hålls på olika orter i Österbotten.
– Så länge det finns efterfrågan kommer vi att ordna dem, säger hon. 
Det maximala antalet deltagare per kurs är 12.
– Jag får påringningar från skogsägare som vet att vi ordnar de här kurserna. De hör sig också för via skogsvårdsföreningarna och Skogscentralen om när kurserna ordnas.
En anledning till att kurserna ordnas är att skogsvården i Finland är något eftersatt. Det har framkommit vid certifieringarna. Ett par anledningar, tror Kvist, är att medelåldern på skogsägarna är relativt hög och att antalet distansskogsägare ökar.
– Att röja och plantera skog är något de flesta klarar av själva och därför vill vi lära ut tekniken, säger hon.

Röjning är en god investering

Röjning innebär att man går in och tar bort klenare träd av sämre kvalitet så att de inte tar näring från de bättre träden som man vill att ska växa sig stora. Den bör göras när träden ännu är unga. 
– Om man röjer i tid får man en god avkastning på sin skog. Det handlar om en långsiktig ekonomisk planering och det är avgörande för lönsamheten, säger Peter Österåker.
Anders Wikberg påminner om Kemera-stödet som kan sökas via Skogscentralen. Stödbeloppet är 160 euro per hektar för tidig vård av plantbestånd och 230 euro per hektar för vård av ungskog.  
– Det här stödet är unikt för Finland, men tyvärr utnyttjas stödet inte till fullo. Ännu finns det gott om medel reserverade för ungskogsvård, säger han.
Nils-Erik Andtfolk från Kristinestad har röjt i sin skog i ett tiotal år, men han går på kursen för att uppdatera sin kunskap och lära sig en bättre teknik. Han är mån om att hålla sin skog i gott skick.
– Jag liknar skogen vid små barn. Man sköter om den och ser sedan hur den växer, säger han och rekommenderar att nybörjare i skogen går en kurs i skogsröjning.
– De får en bättre start då. 
Mikael Vesterlund från Närpes är också redan bekant med röjsågen, men han vill gärna lära sig att välja ut vilka träd som ska tas bort. Han tycker att det gott kunde ha varit fler deltagare i kursen, eftersom det finns ganska gott om skogsägare i trakten. 
Anders Åström, också från Närpes, tror att intresset växer med kunskapen. Själv tippar han att han tillbringar 1,5 månader per år i skogen.

Praktik i skogen

När genomgången av utrustningen är avklarad är det dags för deltagarna att bege sig ut i skogen för att omsätta teori i praktik. Vi stannar vid ett skogsskifte där deltagarna ska öva sig. Peter Österåker frågar om någon minns från teorilektionen vilka träd som ska tas bort ur beståndet. Efter en kort repetition får deltagarna själva märka ut de träd som ska sparas med fiberband.
När det är klart drar han igång röjsågen och visar hur man smidigast sågar ner träden som ska röjas bort, hur långt från marken träden ska kapas, att det ska vara en sned snittyta så att de faller åt rätt håll och hur man går systematiskt till väga. Efter demonstrationen är det dags för deltagarna att själva röja enligt de instruktioner de fått. 
Eftermiddagen i Kristinestadsskogen fylls med surret från röjsågarna. Under tiden tas grillen fram och efter avslutat övningspass blir det korvgrilling och kaffe ur medhavda termosar. Regnet öser ner, men ingen verkar bry sig. Kaffet och maten värmer gott och ett gäng belåtna skogsägare kan nu ta sig an sin egen skog med nya grepp. •

Text: Karin Dahlström


Röjningskurser ordnas av olika aktörer runt om i landet. Kontakta lokala skogsaktörer för mer information.