Skriv ut
Skogstyper
Skogstypen är resultatet av samspelet mellan alla de naturföreteelser som inverkar på trädens välbefinnande. Deras välbefinnande beror bl.a. av
- markens tillgång på näringsämnen som kan frigöras
- markens vattenhushållning
- klimatet
Om någon av ovannämnda faktorer rubbas, förändras ståndorten.
Momarkerna indelas i följande ståndorter:
- lund
- lundartad mo
- frisk mo
- torr mo
- karg mo
- lavmo
Skogsmarken i Finland är inte särskilt bördig. Lundar och lundartade moar utgör endast 15 % av skogsmarken. Fördelningen är följande:
- lundar och lundartade moar 15 %
- frisk mo 31 %
- torr mo, karg mo, lavmo 31 %
- kärr 9 %
- myrar 14 %
I Finland klassas skogstyperna vanligen på basis av markvegetationen. Det betyder att mer eller mindre krävande växter anger markens bördighet.
Skogstyperna känns igen på basis av markväxtligheten. Oftast behövs ingen detaljerad undersökning av markvegetationens sammansättning utan skogstypen kan bestämmas efter en flyktig blick på växttäckets allmänna utseende.
Endast i svåra fall måste man ge akt på de så kallade ledväxterna. Med en ledväxt för en viss skogstyp förstås en växt, som förekommer på ifrågavarande typ, men inte på en sämre. Skogstyperna benämns ofta efter de karaktäristiska växternas vetenskapliga namn.