September–oktober 2009

Hur kan vi öka skogsfastigheternas storlek?
Skogsforskningsinstitutet har påbörjat en studie, som ska ge beslutsfattarna konkreta förslag till hur vi ska kunna öka storleken på privatägda skogsfastigheter och främja generationsväxlingar. Med större fastigheter räknar man med att skogsbrukets lönsamhet ska förbättras och att förutsättningarna för att utöva ett hållbart skogsbruk ska bli bättre. Mera om temat hittar du i Skogsforskningsinstitutets nyhetsbrev. (15.10.2009)

Avverkningsmetoder som efterliknar skogens naturliga utveckling undersöks i stort forskningsprojekt
Skogar i naturtillstånd förnyar sig till följd av olika störningar. Störningarna är ibland omfattande som t.ex. vidsträckta skogsbränder, men oftast är de mindre och träden dör och faller omkull enskilt eller i små grupper. I de skogar som nu anläggs i försöksområdena skapas den småskalighet som utmärker skogar i naturtillstånd genom att använda plockning, öppna små luckor i skogen och genom kalavverkning. I forskningsprojektet deltar Forststyrelsen, Skogsforskningsinstitutet samt Helsingfors och Joensuu universitet. Målet är att få basfakta om vilka avverkningsmetoder som bibehåller skogsmarken skogbevuxen och hur de påverkar skogsförnyelsen, mångfalden, friluftslivet och drivningen. Mera om temat hittar du i Skogsforskningsinstitutets nyhetsbrev. (8.10.2009)

Vad vet vi finländare om skog?
Finska Forstföreningen har låtit utföra en gallup om finländarnas skogskunskaper och inställning till skog. Gallupen genomfördes i intervjuform och drygt 2 000 finländare i åldern 15-79 år intervjuades. Gallupen visar bl.a. att allt fler finländare tror att staten äger mest skog i Finland. Bara 26 procent av de svarande visste att enskilda personer och familjer äger mest skog. Drygt tio procent av finländarna tror att skogsindustrin är den största skogsägargruppen i Finland. Resultat från gallupen >> (15.9.2009)

Planterade täckrotsplantor av gran växer bättre efter extra näringstillskott i plantskolan
Extra näring till granplantor i plantskolan kan inte helt kompensera den näring som finns tillgänglig i marken på planteringsytan, men på mindre bördiga växtplatser kan näringstillskottet vara bra för plantorna under den första växtperioden ute i terrängen som också är den mest kritiska. Det är också viktigt att plantorna är av bra kvalitet och att markberedninsgmetoden är den rätta utgående från växtplatsen. Mera om temat hittar du i Skogsforskningsinstitutets nyhetsbrev. (4.9.2009)

Marken fryser inte ens i sträng köld under snötäcket och smältvattnet fryser inte vid noll grader
På vårvintern när solen skiner och snön börjar smälta, letar sig smältvattnet ner genom snön till marken. Då smältvattent innehåller elektrolyter, ligger dess fryspunkt rejält under 0 ºC och det hålls i flytande form fastän marktemperaturen skulle vara under noll grader. Tack vare smältvattnet från snön har träden tillgång till vatten redan mycket tidigt på vårvintern fastän marken ännu delvis är frusen. Mera om temat hittar du i Skogsforskningsinstitutets nyhetsbrev. (4.9.2009)