November–december 2009

Energived ur torvmarksskogar – påverkar det näringsbalansen och trädens tillväxt?
I Finland har vi nästan fem miljoner hektar torvmarker som har dikats med tanke på virkesproduktion. Deras avverknings- och skötselbehov är rätt omfattande. Ur torvmarksskogar tar vi ut gagnvirke, men med nuvarande energipolitik har intresset ökat för att ta ut även grot vid avverkningar. Hur påverkar uttag av energived tillväxten i det bestånd som ska förnyas och näringsbalansen i dikade torvmarksskogar? Skogsforskningsinstutet undersöker vilka verkningar det har i torvmarksskogar ur närings-, vattenvårds- och virkesproduktionssynvinkel. Läs mera i Skogsforskningsinstitutets nyhetsbrev. (21.12.2009).

Riksskogstaxeringen använder laserskanning och flygfotografering för datainsamling
Den nya generationens skogsbruksplaner inom privatskogsbruket bygger på laserskanning och flygfotografering. Skogsforskningsinstitutet testade metoden 2009 i norra Savolax på ett 37 000 hektar stort område. Läs mera i Skogsforskningsinstitutets nyhetsbrev. (21.12.2009)

Skogsmaskinsektor återhämtar sig
Den finska skogsmaskinsektorn har vuxit kraftigt på 2000-talet. Trots de inskränknin­gar som depressionen förorsakat, har tillverkningen av skogsmaskiner goda förutsättningar att fortsätta sin tillväxt, dock i långsammare takt. Mekaniseringen av avverkningarna har skapat nya marknader i den Europeiska unionens nya med­lemsländer och i Ryssland och där finns inte heller någon återvändo till avverkningar med motorsåg. Läs mera i Skogsforskningsinstitutets nyhetsbrev. (27.11.2009).

Nya fakta om skogsägarkåren
Skogsforskningsinstitutet har gett ut de första uppgifterna om en studie av ägosstrukturen i de privatägda skogarna, skogsägarnas målsättningar och vad som inverkar på skogsägarnas handlade i olika situationer. Motsvarande studie gjordes för tio år sedan. Mera detaljerade resultat presenteras nästa år.
Av skogsägarna är idag 45 procent pensionärer, när motsvarande siffra för tio år sedan var 37 procent. Lantbruksföretagarnas andal har minskat på tio år från 22 till 16 procent. Löntagarnas andel är oförändrad eller 30 procent. Skogsägarnas medelålder är 60 år när den för tio år sedan var 57 år. Två tredjedelar av skogsägarna bor fortsättningsvis på sin lägenhet eller någon annanstans i samma kommun. Förhandsresultat >> (27.11.2009)

Ansvaret för att vi ska nå våra mål för bioenergin ligger allt mindre på skogsindustrins axlar
Samtidigt som skogsindustrin minskar sin produktion av bioenergi ska vi öka vår användning av förnybar energi. I den situation som nu har uppstått är vi tvungna att söka tillväxtpotentialen på annat håll än hos skogsindustrin. Det här öppnar nya marknader och tillväxtmöjligheter för små och medelstora företag inom bioenergibranschen i Finland. Det här konstaterar arbets- och näringsministeriet i en rapport. Läs mera >>. (17.11.2009)

Död ved på hygget är bra för plantorna
Den mängd död ved som finns på ett hygge före en hyggesbränning har stor inverkan på resultatet av hyggesbränningen. Efter en bränning är plantantalet störst strax intill död ved och under kronor på träd som ligger på marken. Det här gäller för alla trädslag. Läs mera i Skogsforskningsinstitutets nyhetsbrev. (17.11.2009)

Det är svårt att mekanisera planteringsarbetet
Det har visat sig vara svårt att mekanisera planteringsarbetet i våra nordiska förhållanden på ett sätt som är förnuftigt både tekniskt och ekonomiskt. Planteringsmaskiner och planteringsredskap har utvecklats från 1970-talet, men ända tills nu har kostnaderna för maskinell plantering varit högre än för manuell plantering inkl. den markberedning som föregår den manuella planteringen. I dag planteras under fem procent av skogsplantorna maskinellt. Mera om temat hittar du i Skogsforskningsinstitutets nyhetsbrev. (3.11.2009)