Skriv ut
Maj–juni 2009
Skogsägarna bör få mer individuella tjänster kring skogsbruksplanen
En del skogsägarna vill ha basfakta om skogsvård medan andra vill ha en experts åsikt om någon åtgärd eller jämföra alternativa skogsodlingsmetoder med hjälp av kalkyler. När skogsfackmännen förstår sig på hur olika skogsägare upplever experttjänsterna, kan de erbjuda lämpliga tjänster som hänför sig till de fastighetsvisa skogsbruksplanerna. Forskare Teppo Hujala föreslår i sin doktorsavhandling att de som utvecklar tjänsterna utnyttjar en flexibel planeringsmodell. Det gör det möjligt för skogsägarna att fatta medvetna beslut då skogsbruksplanen görs upp. Skogsägarna får själva besluta hur mycket och på vilket sätt de påverkar planeringens slutresultat. Mera om temat hittar du i Tapios nyhetsbrev.
Röjningens betydelse för trädbeståndet i framtiden
Röjningen har stora och långtgående verkningar på trädbeståndets sammansättning och avverkningsmöjligheterna i framtiden. Specialforskare Jari Hynynen vid Skogsforskningsinstitutet har med stöd av material från riksskogstaxeringen undersökt hur antalet röjningar påverkar trädbeståndet och avverkningsuttagen. Mera om temat hittar du i Skogsforskningsinstitutets nyhetsbrev om riksskogstaxeringen.
Slybekämpning med rötsvampen purpurskinn ger det bästa resultatet på försommaren
Forskningen visar att en behandling av den färska snittytan på björksly med rötsvampen purpurskinn effektivt minskar uppkomsten av stubbskott när behandlingen utförs på försommaren, men också senare under sommaren. Mera om temat hittar du i Skogsforskningsinstitutets nyhetsbrev.
Billigare granförnyelse med fläckhögläggning än med harvning
I granbestånd som förnyats genom fläckhögläggning och plantering med täckrotsplantor blir utgifterna för skogsvården mindre och inkomsterna från förstagallringen större än i granbestånd där harvning valts som markberedningsmetod. Orsaken är att granbeståndet får en snabbare tillväxt. Mera om temat hittar du i Skogsforskningsinstitutets nyhetsbrev.
Grunderna i skogsekonomi finns nu samlade i en lärobok
När lönar det sig att slutavverka skogen och hur ska vi utföra gallringarna så att den ekonomiska avkastningen blir så stor som möjligt? Hur kan vi kombinera skogsskydd och virkesproduktion? Hur kan man räkna ut om det är lönande att äga skog och hur lönande? Vilka faktorer styr virkesutbudet från privatägda skogar? Bland annat detta får du svar på i boken Metsäekonomian perusteet, som är skriven av prof. Jari Kuuluvainen och prof. Lauri Valsta.
Nya fakta om skogsägarna
Skogsägarkåren förändras hela tiden, fastän skogsfastigheterna byter ägare med omkring trettio års mellanrum. Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT har gjort en undersökning om nya skogsägare eller personer som har ägt sin skog högst fem år. Resultaten kan vara till stor nytta bl.a. för dig som jobbar med skogsägarrådgivning. Sammandrag. Hela rapporten.
Skogsbrukets lönsamhet under luppen
Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT har undersökt hur skogsägarna bedömer skogsbrukets lönsamhet. Den viktigaste värderingsgrunden är prisutvecklingen på virke. Sammandrag. Hela rapporten .
Det finns dock flera olika sätt att undersöka skogsbrukets lönsamhet. Skogsforskningsinstitutets skogsstatistiska informationstjänst samlar in uppgifter och publicerar statistik kring temat. Läs mera >>
De senaste åren har privatskogsägarna fått omkring 5 000 euro per skogsfastighet och år i virkesförsäljningsinkomster. Inkomsterna varierar enligt skogsarealen och avverkningsmöjligheterna på skogsfastigheten. Arbetseffektivitetsföreningen har en färsk rapport om vad virkesförsäljningsnkomsterna betyder för skogsägarnas ekonomi och i deras hushåll och hur skogsägarna använder de pengar som de får från skogen. Du kan beställa rapporten avgiftsfritt från Arbetseffektivitetsföreningen.
Skogens värde är en vidare fråga än skogsbrukets lönsamhet. Temat behandlas i bok "Metsän arvo", som utgetts av Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio. I den får läsaren lära sig skillnaden mellan skogens ekonomiska värde i teorin och i praktiken. Skogsbrukets lönsamhet och investering i skog är ett annat kapitel som behandlas omfattande i boken. Boken berättar också hur man kan mäta skogsbrukets lönsamhet och vilka verktyg det finns att följa upp lönsamheten samt vad som är speciellt med att investera i skog. Du kan beställa boken från Tapio.
Vi kan öka användningen av skogsbränslen, men det är inte lätt
Det här framgår av en utredning gjord av Metsäteho Oy och Pöyry Energy Oy. Enligt EU:s klimat- och energipolitiska mål bör Finland öka andelen förnybar energi till 38 procent fram till år 2020. Enligt en uppskattning kommer den primära användningen av träbaserade bränslen år 2020 att vara 93-97 terawattimmar (TWh) i Finland. För skogsbränslens del är målet 24 TWh eller totalt 12 miljoner fastkubikmeter.